Med sin medellånga brännvidd och stora bländaröppning har Canon EF 135 mm f/2,0 L USM varit många porträttfotografers favoritobjektiv, ända sedan lanseringen 1996.
Och det är inte svårt att förstå varför det här teleobjektivet har blivit så uppskattat. Dels är det välbyggt som alla Canon L-objektiv, visserligen utan vädertätningar (något som sällan användes 1996), men i handen känns det robust och förtroendeingivande. En känsla som förstärks av den relativt höga vikten på trekvarts kilo. Det är ganska mycket glas innanför kåporna.
Men huvudanledningen till det närmast legendariska rykte som byggts upp kring Canon 135 mm f/2,0 L USM är objektivets höga bildkvalitet. I den optiska konstruktionen finns 10 linselement i 8 grupper, där två av linserna är av UD-glas (Ultra low Dispersion) avsedda att minimera kromatisk aberration.
Och redan vid full bländaröppning presterar Canons teleobjektiv utmärkt med hög kontrast och god skärpa vid både fullformat och APS-C. Efter ett par stegs nedbländning är skärpan fantastiskt bra. Brännvidden, linskonstruktionen samt en åtta-bladig bländare ger också bilder med krämigt mjuk oskärpa i både för- och bakgrund.
Med fullformat uppstår synlig vinjettering vid bländare 2,0. Men det är sällan störande vid porträttfotografering utan kan snarare vara till hjälp för att rama in motivet. Mängden kromatisk aberration är låg och i de fall bildfelet syns är det i form av en svag purpurfärgad skugga i kanten av motivdelar med hög kontrast (mycket ljust mot mörkt). Obefintlig distorsion är också ett klart plus.
Se mer detaljer om bildkvaliteten samt våra mätningar av MTF och vinjettering under Testresultat längre ned.
Canon EF 135mm/2.0 L USM är utrustat med Canons ringformade USM-motor som fokuserar snabbt och med ett relativt tyst, mjukt och dämpat ljud. Det erbjuder också fulltids manuell fokus, vilket innebär att det inte är nödvändigt att använda fokusomkopplaren om man vill snabbjustera skärpan manuellt. Frontlinsen roterar inte vid fokusering, en fördel vid filteranvändning.
Närgränsen är 0,9 meter men med en omkopplare kan man begränsa fokusområdet vid 1,6 meter. På så vis hittar autofokusen snabbare tillbaka till motivet om den tillfälligt skulle börja jaga. En värdefull finess.
På det hela taget är Canon EF 135 mm f/2,0 L USM ett synnerligen trevligt objektiv som fortfarande imponerar, trots sin ålder. Men när det är dags för en uppdaterad version förväntar vi oss bildstabilisering, vädertätning och förbättrad upplösning vid full bländare för att matcha dagens och kommande generationer av pixelstinna bildsensorer.
**Toppklass**
Se också vårt test av Samyang MF 135 mm f/2,0 ED UMC. Klicka här.
Tekniska data
Canon EF 135 mm f/2,0 L USM
Bildformat: 24 x 36 mm (fullformat)
Horisontell bildvinkel: 15° (fullformat)/9,5° (APS-C)
Filterdiameter: 72 mm
Närgräns: 90 cm
Minsta bländare: 32
Mått: 11,2 cm (längd), 8,3 cm (diameter)
Vikt: 750 g
Övrigt: USM motor med innerfokusering. Reglage för fokusbegränsning (fulla området samt 1,6 meter – oändligt). Bländare med 8 lameller. Motljusskydd ingår.
Cirkapris: 9700 kronor
Besök Canons produktsida för Canon EF 135 mm f/2,0 L USM. Klicka här.
Testresultat
Canon EF 135 mm f/2,0 L USM
Uppmätt brännvidd:
133 mm
Skärpa
För att enkelt kunna jämföra med andra testade objektiv presenterar vi först ett MTF-diagram som visar resultatet både vid fullöppning och vid bländare 8. Därunder visas MTF för bländare 2,8 och 4.
Med fullformat:
Hög kontrast och god skärpa i hela bilden vid full öppning (f/2,0). Vid nedbländning sker en snabb ökning av upplösningsförmågan (återgivningen av fina detaljer) och redan vid bländare 4 har objektivet i praktiken nått sin maximala prestanda. Här och ned till bländare 11 är skärpan oerhört bra ända ut i hörnen!
Med APS-C:
MTF-mätning för APS-C-format (30 cykler/mm) saknas. Följande kommentar baseras på MTF-mätningar vid 20 och 40 cykler/mm (Klicka här för att se MTF för fullformat, 40 cykler/mm).
Vid full bländare ger objektivet hög allmänkontrast och ett ganska bra skärpeintryck. Men med en pixelrik APS-C-sensor märks det att objektivet är till åren och saknar en del i upplösningsförmåga. Riktigt små och fina detaljer tecknas en aning luddigt. Men det ändras redan vid nedbländning. Redan vid f/2,8 ökar mikrokontrasten synligt vilket gör att smådetaljer ser krispigare ut. Mellan bländare 4 och 8 blir bilderna synnerligen skarpa och detaljrika ända ut i hörnen.
Vinjettering
Med fullformat:
Klart märkbar vinjettering vid bländare 2,0 men efter ett par stegs nedbländning (till 4) är den i praktiken inte längre synlig. Vid bländare 8 är vinjetteringen med nöd och näppe ens mätbar.
Med APS-C:
Låg, knappt synlig vid full bländare och helt borta efter bara ett stegs nedbländning, till 2,8.
Distorsion
Med fullformat:
Försumbar
Med APS-C:
Försumbar
Skyddsfilter till detta objektiv?
NiSi Protector Pro Nano HUC 72 mm
Kommentera