Bergsöknarna i Puna de Atacama tillhör världens mest arida natur. Torra områden som ligger på denna höga höjd är extremt tuffa miljöer för levande organismer. Den biologiska mångfalden blir liten, men de växter och djur som klarar överlevnaden fascinerar. Vi fick en liten inblick i ekologin under vår februariresa i Andernas höga bergsöknar, Puna de Atacama.

Detta är sista delen av min blogg om en resa till Argentina i februari 2016.
Läs också del 1 (Färgstarka Argentina) och del 2 (Argentinska äventyr).

 

Puna de Atacama, ett lavaflöde i förgrunden. Fujifilm X-T1 med Fujinon XF 55-200 mm f/3,5-4,8 R LM OIS vid 55 mm.

Tuvor med ichu gräs, i bakgrunden en saltsjö. Fujifilm X-T1 med Fujinon XF 55-200 mm f/3,5-4,8 R LM OIS vid 200 mm.

Vikunja lever nästan uteslutande i Puna de Atacama som breder ut sig i Peru, Bolivia, och norra Chile och Argentina. De är graciösa varelser som smälter naturligt in i omgivningen. Som den ena av Sydamerikas två vilda lamadjur och släkting till kamelerna, har den anpassat sin fysionomi och livsföring till miljön. Arten lever på nivåer mellan 3000 och 4500 meter över havet, och djuren betar lågväxande gräs; i stort sett det enda ätbara stoffet där de ofta vistas.

Bildspel. Vikunjor är skygga djur och lever i familjegrupper som omfattar cirka 15 individer. Med bilen som gömsle kunde vi komma dem nära. Samtliga bilder tagna med Fujifilm X-T1 och Fujinon XF 55-200/3,5-4,8 R LM OIS.

Pälsen anses vara den finaste av lamadjurens, och arten domesticerades sedermera till alpacka. Under inkatiden var den vild vikunjan skyddad mot jakt, men arten blev efter koloniseringen hårt jagad och 1974 återstod bara 6000 individer, då den fridlystes. I dag har populationen repat sig till cirka 350 000, men tjuvjakt förekommer.

Två vikunjor dyker upp vid saltöknen, som livstecken på planeten Mars. Fujifilm X-T1 med Fujinon XF 55-200 mm f/3,5-4,8 R LM OIS vid 115 mm.

Det andra vilda lamadjuret, guanaco, är något talrikare (närmar en halv miljon) och har ett större utbredningsområde, från Peru söderut till Eldslandet. Det har grövre kroppsbyggnad och är långhårigare än vikunja, ansiktet är grått. Arten domesticerades till lamadjur av ursprungsbefolkningen före koloniseringen av Sydamerika, och används sedan dess som lastdjur.

Ullen tas tillvara liksom köttet. Alla fyra lama-arter kan hybridisera och systematiken är komplicerad; en vetenskaplig debatt pågår. Mitt intryck är att guanaco föredrar tätare bevuxen mark än vikunja, och verkar inte gå lika högt.

En betande guanaco. Fujifilm X-T1 med Fujinon XF 55-200 mm f/3,5-4,8 R LM OIS vid 172 mm.

Lamadjur. Fujifilm X-T1 med Fujinon XF 18-55 mm f/2,8-4 R LM OIS vid 28 mm.

Vi såg också den sydamerikanska ”strutsen”, nandu. Släktet brukar delas in i två arter, och den vi upptäckte var mindre nandu. Den lever på samma typ av grässtäpp som guanaco tycks föredra.

En nandu vankar fram på höjden cirka 3800 meter över havet. Fujifilm X-T1 med Fujinon XF 55-200 mm f/3,5-4,8 R LM OIS vid 200 mm.

Vegetationen i Puna de Atacama är mycket sparsmakad, men längs höglandets östra kant växer en tät regnskog på Andernas sluttningar. Den kallas yungas.

Interiör från yungas. Kamera: Sony RX1 R (kompaktkamera med stor fullformatssensor).

Marken på Puna de Atacama är till stor del naken, men i detta högtsträvande ingenmansland uppstår också brokiga mönster av tuvorna med ichu gräs (Jarva ichu). Där marken tillåter finns även buskstäpper. Båda bilderna tagna med Sony RX1 R.

Kuddväxten yareta (Azorella compacta) växer upp till 4500 meters höjd (bilden nedan). De äldsta kuddarna man hittat kan vara upp till 3000 år gamla.

Kaktus är de mest iögonfallande växterna. De förekommer bara naturligt (med ett undantag) på de amerikanska kontinenterna, men flera arter har spridits av människan till andra områden. Ståtligast i dessa trakter är Argentina saguaro (Echinopsis terscheckii).

Vid några tillfällen såg vi rovfåglar sitta i deras topp och spana. Opuntia-kaktusar dök också upp; det mest omfattande kaktus-släktet, några är höga som träd. Vi såg en hel del marklevande exemplar.

Argentinsk saguaro-kaktus i Puna de Atacama. Fujifilm X-T1 med Fujinon XF 55-200/3,5-4,8 R LM OIS

Troligen Black-chested Buzzard-Eagle i toppen av en Argentina saguaro.

Långa taggar på kaktusen Opuntia quimilo (tror jag det är) i Quebrada los Conchas. Kamera: Sony RX1 R.

Sjöborrekaktus i solnedgången. Kamera: Sony RX1 R.