Motljus gör de mest alldagliga motiv slående. Det finns en hel del att tänka på för att nå bästa resultat. Naturfotografen Inge Johnsson tipsar om rätt bakgrund, val av motiv och andra trick för att få en fin effekt.
Foto: Inge Johnsson. Text: Christian Nilsson

Gryning i skogen
En magisk morgon. Klockan är halv sju och solen har precis nått ovanför trädtopparna runt den lilla skogssjön. Vinden har ännu inte skingrat dimman och solljuset som strilar in genom lövverket bildar gyllene strålar så tydliga att man nästan tror sig kunna röra vid dem. Men solen stiger snabbt och ljuset ändrar sig från minut till minut. I den ena stunden gnistrar det till mellan grenarna, i nästa syns bara solstrålarna. Det gäller att inte nöja sig med den första bästa bilden.
För att bevara den skira känslan av dimma och för att få teckning i marken användes +1/3 EV exponeringskompensation. Raw-filen konverterades också med lite lägre kontrast än normalt, samtidigt som färgmättnaden höjdes för att göra soluppgången rättvisa.
Objektiv: Sigma APO 100-300/4 EX DG HSM vid 135 mm, bländare 13.
Tänk på profilen
I mörkret är alla katter grå brukar det heta. Och när man exponerar en motljusbild efter högdagrarna blir motivet en mörk siluett. Färger och mönster försvinner och motivet blir svårt att känna igen om det inte har en tydlig och särpräglad profil. Det har onekligen giraffer, med sina långa halsar och lustiga horn.
När man tar siluettbilder är det alltså viktigt att man ser till att motivet verkligen blir intressant i profil och inte bara en oformlig mörk klump. Om motivet rör sig, ta flera bilder för att vara säker på att armar, ben, öron eller andra delar syns ordentligt och ger en vacker siluett.
Objektiv: Sigma APO 100-300 mm f/4 EX DG HSM vid 240 mm, bländare 8.
Växelspel mellan solljus och skugga
Ormbunkar är fantastiska konstverk som är vackra vid all slags ljus och från alla vinklar. Men speciellt fina blir de i motljuset då de flikiga bladen skapar ett spännande samspel mellan ljus och skugga. Genom att komponera noggrant gick det att få bladen att passa in som taggarna i en dragkedja.
Objektiv: Sigma APO 100-300 mm f/4 EX DG HSM vid 210 mm, bländare 4.
Utnyttja vattenblänk
Motljuset behöver inte nödvändigtvis komma direkt från himlen eller solen. Här är det glittret i en sjöyta som skapar den ljusa bakgrunden. Solen stod lågt så reflexerna blev guldfärgade.
Bilden är en dubbelexponering. Den ena exponeringen togs med skärpan rätt inställd och den andra med grenarna kraftigt ur fokus. Det gav en ovanlig softfokuseffekt. Bländaren var inställd på full öppning av två anledningar. Dels för att reflexerna på vattenytan skulle bli runda och mjuka. Med nedbländat objektiv får reflexerna samma form som bländaren. Det ser inte så naturligt ut. Och med nedbländat objektiv hade skärpedjupet förstört en del av oskärpeeffekten från dubbelexponeringen. För att inte bilden skulle bli för mörk användes också en exponeringskompensation på +2/3 EV.
Objektiv: Sigma APO 100-300 mm f/4 EX DG HSM vid 210 mm, bländare 4.
Tryck ihop med teleobjektiv
Egentligen är den här bilden per definition inte tagen i motljus. Ljuset kommer ju inte bakifrån motivet utan egentligen från alla håll. Men dimman suddar ut detaljer och färger och gör siluetter av träden precis som vid motljus. Här användes dessutom ett teleobjektiv, som trycker ihop perspektivet och plattar till bilden. Det ökar siluettkänslan ytterligare.
Objektiv: Sigma APO 100-300 mm f/4 EX DG HSM vid 250 mm, bländare 8.
Tänk på bakgrunden
Den här växtens små frön blev till små lysande juveler i motljuset. Och som alla vet blir juveler vackrast mot en bakgrund av svart sammet. Genom att välja bakgrund med omsorg kan man skapa den rätta kontrasten. Här blir dessutom trädens siluetter en ganska spännande bakgrund som tillför bilden ytterligare en dimension.
När solen befinner sig precis utanför bilden är det viktigt att använda ett motljusskydd, eller skugga objektivets frontlins med handen eller en pappskiva. Annars är det risk att ströljus sänker kontrasten i bilden och får skuggorna att bli grå istället för svarta. Det fördärvar effekten.
Objektiv: Nikon AF-S 70-300 mm f/4,5-5,6 G ED VR vid 270 mm, bländare 6,3.
Förhindra reflexer
Vill man fotografera rakt in i solen, som i den här bilden, krävs det att objektivet har riktigt bra motljusegenskaper, annars bildas det lätt fula och störande reflexer i bilden. Här hjälper inget motljusskydd.
Objektiv med fast brännvidd har ofta bättre motljusegenskaper än zoomar, bland annat för att de har färre linselement som kan ge upphov till reflexer. Även frontlinsens storlek har betydelse för motljusegenskaperna. Hög ljusstyrka leder till större frontlins vilket ger ökad risk för ströljus och reflexer. Välj därför hellre ett objektiv med lite lägre ljusstyrka om du ska fotografera mycket där solen är med i bild.
Men även med de bästa objektiven kan det uppstå små reflexer när solen lyser rakt mot frontlinsen. Ett sätt att minska risken är att försöka skymma solen lite grand, med exempelvis grenar, trädstammar eller andra motivdelar som kan dämpa det intensiva ljuset.
Objektiv: Canon EF 28 mm f/2,8 USM vid bländare 8.
Perfekt för storm
Vågar man sig ut med kameran en stormig dag vid kusten kan belöningen bli bilder med stor dramatik. Försök hitta en plats där det går att fotografera vågor i motljus, vilket får vågorna att lysa i smaragdgröna toner. Väljer man dessutom att fotografera med en riktigt kort slutartid kan bilden bli en fest i detaljrikedom där varenda vattendroppe återges kristallklart. Här användes 1/1250 sekund.
Objektiv: Nikon AF-S 70-200 mm f/4 G ED VR vid bländare 8.
Inge Johnsson har sysslat med naturfoto sedan tonåren, är medlem i Helsingborgs fotoklubb och bor i Påarp, Skåne.
Vill du se fler av Inges naturbilder? Gå in på hans webbsida www.fotonatur.se
Frågor kring fototeknik?
Bli medlem i Facebook-gruppen för Objektivtest.se. Där kan du diskutera objektiv och fototeknik i allmänhet och få hjälp av oss och andra medlemmar.
https://www.facebook.com/groups/objektivtest.se/
Lämna ett svar