Telekonvertrar – så fungerar de i praktiken

Många undrar hur objektiv fungerar tillsammans med telekonvertrar, eller extendrar som de också kallas. Vi förklarar begreppen, konvertrarnas styrkor och svagheter och redovisar vilka objektiv de passar på.

En telekonverter, eller extender som den också kallas, är ett tillbehör som används för att ge längre räckvidd, alltså mer teleeffekt, tillsammans med ett visst objektiv. Telekonvertrar är små och enkla att ta med sig och attraktiva för naturfotografering eftersom de gör att man kommer betydligt närmare sitt motiv, t.ex. en fågel eller annat djur, utan att man behöver investera i ett mycket större och dyrare tele. Med tanke på vad de åstadkommer är konvertrar också förhållandevis billiga tillbehör, med en prislapp från ett par tusen kronor upp till fem, sex tusen för de dyraste modellerna.

En telekonverter är ett ganska litet tillbehör som monteras mellan kameran och objektivet. Här syns en 2x konverter som kombineras med ett 300 mm f/2,8 teleobjektiv.

Multiplicerar brännvidden

Konvertern har en förstorande effekt med en faktor som vanligen är 1,4x eller 2x. Kombineras ett 300 mm objektiv med en 1,4x konverter blir brännvidden helt enkelt 1,4 x 300 mm = 420 mm. Och med 2x konverter får man 2 x 300 = 600 mm. Det förekommer också 1,7x och till och med 3x konvertrar. De sistnämnda rekommenderas inte, av skäl du kommer förstå när du läst färdigt texten.

Påverkar ljusstyrkan

Tyvärr är det inte bara brännvidden som ökar utan samtidigt påverkas även objektivets bländaröppning, alltså dess ljusstyrka. En 1,4x konverter minskar bländaren med 1 steg och en 2x konverter med 2 steg. Elektronik i konvertern kommunicerar med kameran så att den automatiskt visar rätt bländare i displayen.

Den försämrade ljusstyrkan påverkar naturligtvis fotograferandet på så vis att man antingen måste använda längre slutartid eller högre känslighet (ISO-tal) för att få rätt exponering. En längre slutartid kan innebära problem om man fotograferar på frihand eller ifall motivet rör sig. Bilderna kan bli suddiga av skaknings- eller rörelseoskärpa. Bästa lösningen blir då att både öka känsligheten och använda stativ. Bildstabilisering i objektivet är naturligtvis också en hjälpsam funktion (vid frihandsfotografering) men den är optimerad att stabilisera objektivets normala brännvidd och blir inte fullt lika effektiv tillsammans med konverter.

Hjorten fotograferades på frihand med ett rejält teleobjektiv, Canon EF 500 mm f/4 L IS II USM, med påmonterad Canon Extender EF 1,4x III. Kombinationen gav ett 700 mm med ljusstyrka f/5,6. Även om objektivet har bildstabilisering fick känsligheten höjas till ISO 1600 för att slutartiden skulle bli tillräckligt snabb för en skarp bild. Kameran var en Canon EOS 1D X. Foto: Christian Nilsson, Objektivtest.se

Och autofokusen…

När ljusstyrkan minskar påverkas även kamerans autofokus, särskilt om det är en spegelreflexmodell (DSLR). Många enklare systemkameror men även äldre toppmodeller klarar inte att fokusera om objektivets ljusstyrka är lägre än f/5,6. Nyare kameror och framförallt finare modeller klarar dock att fokusera vid ljusstyrka ned till f/8, åtminstone med någon eller några av AF-punkterna i mitten av sökaren. Om du är osäker på vad din kamera klarar så står den uppgiften i manualen.

Proffskameran Nikon D850 och den mer hobbyinriktade Canon EOS 77D är exemepel på två DSLR kameror vars autofokus fungerar även vid ljusstyrka f/8

En ljusstark telezoom som 70-200 mm f/2,8 kommer att ge fungerande autofokus med alla systemkameror, oavsett om man använder 1,4x eller 2x konverter eftersom ljusstyrkan aldrig hamnar under f/5,6 (två steg under f/2,8).

Med ett 70-200 mm f/4 kommer autofokusen att fungera tillsammans med en 1,4x konverter på alla kameror (ljusstyrkan blir f/5,6). Men med 2x konverter hamnar ljusstyrkan på f/8. Då gäller det alltså att din kamera har stöd för AF vid f/8.

Om objektivet har en ljusstyrka på f/5,6 ställs högre krav på kamerans autofokus för att den ska fungera tillsammans med en konverter. Ofta går det bra med 1,4x (ifall kameran stöder AF vid f/8) men man får räkna med att autofokusen blir en aning långsammare och även osäkrare om ljuset är svagt. Med en 2x konverter är det i stort sett gonatt eftersom ljusstyrkan hamnar på f/11.

Dovhjortar fotograferade med telezoomen Canon EF 100-400 mm f/4,5-5,6 L IS II USM och Canon Extender 1,4x III. Zoomen var inställd på 400 mm, vilket tillsammans med konvertern gav brännvidden 560 mm och ljusstyrkan f/8. Ljusstyrkan ligger precis på gränsen för vad kamerans fasdetekterande autofokus klarar. Med en 2x konverter hade man fått fokusera manuellt (ljusstyrkan hade blivit f/11). Kamera: Canon EOS 1D X. Foto: Christian Nilsson.

Live view eller spegelfri kamera löser problemet

Men det finns faktiskt möjlighet att få autofokus även vid så dålig ljusstyrka som f/11 – genom att man kopplar om till live view och använder kamerans kontrastdetekterande AF-teknik hos bildsensorn istället för de vanliga fasdetekterande fokussensorerna. Den blir långsam och möjligen också en aning osäker men är ljuset bra kommer kameran att fokusera.

Spegelfria kameror som Canon EOS R och Nikon Z6 / Nikon Z7 har också en fördel vid användning med konverter eftersom de är byggda för att alltid fokusera med bildsensorn och överlag klarar att göra det i sämre ljus än DSLR-kameror.

Spegelfria kameror är intressanta för den som vill fotografera med telekonvertrar och objektiv som tillsammans ger sämre ljusstyrka än vad DSLR-kameror klarar av. Här syns Nikon Z7.

Passar inte alla objektiv

Telekonvertrar är oftast byggda för att optiskt matcha en viss serie av objektiv och ganska naturligt är det teleobjektiv vi pratar om. Närmare bestämt telen som börjar på omkring 135 mm brännvidd. Det finns heller ingen större poäng att använda telekonvertrar på kortare brännvidder, med undantag av makroobjektiv. Telekonvertrar påverkar nämligen inte närgränsen. Det öppnar onekligen upp för en del intressanta möjligheter vid naturfotografering.

Originalkonvertrar från exempelvis Canon och Nikon fungerar sällan speciellt bra ihop med objektiv från andra tillverkare (som Tamron och Sigma). Det kan bli problem att fysiskt få dem att passa ihop eftersom originalkonvertrar byggs med en främre linsgrupp som sticker ut en hel del utanför bajonetten. Den ska dels ha rätt diameter för att passa in i tuben innanför objektivets fattning, dels ha rätt längd så att den inte krockar med objektivets bakersta linselement. Med andra ord måste det sistnämnda sitta relativt djupt in i objektivtuben. Försöker man montera en sådan konverter på ett objektiv där den bakre linsen sitter nära fattningen kan man repa båda glasytorna, om man inte är väldigt försiktig. Inte särskilt kul…

Den främre linsen i originalkonvertern sticker ut en bit från bajonetten. Det innebär att den faktiskt inte går att fysiskt montera på alla objektiv.

Även Tamron och Sigma har telekonvertrar med liknande konstruktion, som är särskilt designade för ett urval av märkenas egna teleobjektiv och alltså ger bäst optisk kvalitet ihop med dessa.

Det finns dock telekonvertrar som är byggda för att kunna användas med de flesta objektiv och därför inte har utstickande linselement. Till exempel Kenkos. Sådana konvertrar är i viss mån kompromisser men kan fungera riktigt hyggligt om de är välbyggda.

Telekonvertrar utan utstickande frontlins går att använda på i princip alla objektiv med passande fattning. Åtminstone fysiskt. Hur bra resultatet blir i praktiken beror på hur påkostad den optiska konstruktionen är. I regel får man vad man betalar för.

Skärpan drabbas

Alla telekonvertrar försämrar objektivets skärpa. Hur mycket beror dels på kvaliteten på själva konvertern men också på hur hög förstoring den har. Ju kraftigare konverter, desto mer påverkas skärpan. Objektiv med fast brännvidd ger överlag ett bättre och jämnare resultat med en konverter än ett zoomobjektiv.

Ni som läser våra objektivtester är förhoppningsvis bekanta med att vi mäter deras skärpa med en metod kallad MTF (Modulation Transfer Function). Vår erfarenhet från tester av telekonvertrar är att en riktigt bra 1,4x konverter sänker objektivets MTF-värde med omkring 10% medan en 2x konverter minskar det med ca 15-20%.

MTF Canon telekonvertrar extendrar extender teleconverter — MTF hos Canon EF 300 mm f/2,8 L IS II USM, med och utan konverter (extender). Till vänster enbart objektivet. Mitten: objektiv + Canon Extender EF 1,4x III. Till höger: Canon Extender EF 2x III

Man kan alltså enkelt dra slutsaten att ju högre skärpa objektivet har i sig själv, desto bättre blir resultatet tillsammans med en konverter. Slutsats två: Bäst resultat får man med ett högklassigt tele med fast brännvidd tillsammans med en högklassig telekonverter.

Canon EF 300 mm f/2,8 L IS USM II tillsammans med Canon Extender EF 1,4x III (se test här) eller Canon Extender EF 2x III (test här) är exempel på särskilt lyckade kombinationer. Objektivet är extremt skarpt och Canons telekonvertrar bland de bästa som finns.

Här nedan kan du se vilka telekonvertrar som finns för de två största kameramärkena, dvs Canon och Nikon. För att inte denna artikel ska bli alltför omfattande har vi utelämnat konvertrar byggda för Sony, Fujifilm, Olympus, Panasonic, Pentax et cetera. Information om dessa finns på respektive tillverkares webbsida.

Canon Extendrar:

Modeller

Canon Extender EF 1,4x
Canon Extender EF 1,4x II
Canon Extender EF 1,4x III (se vårt test här)
Canon Extender EF 2x
Canon Extender EF 2x II
Canon Extender EF 2x III (se vårt test här)

Passande objektiv: Klicka här.

Nikon telekonvertrar:

Modeller

Nikon TC-14E II
Nikon TC-14E III
Nikon TC-17E II
Nikon TC-20E II
Nikon TC-20E III
Nikon TC80-125E

Kompatibla objektiv: Klicka här.

Tamron telekonvertrar:

Modeller

Tamron TC-X14
Tamron TC-X20

Kompatibla objektiv

Tamron 70-210 mm f/4 Di VC USD
Tamron SP 70-200 mm f/2,8 Di VC USD
Tamron 100-400 mm f/4,5-6,3 Di VC USD
Tamron SP 150-600 mm f/5-6,3 Di VC USD G2

Angående Tamron SP 150-600 mm G2

För att få autofokus med detta objektiv plus telekonverter krävs en kamera som kan fokusera vid f/8.

Tillsammans med 1,4x telekonverter ger denna kombination ett 210-840 mm med ljusstyrka f/7,1-f/9.

Med 2x konverter blir det ett objektiv med brännviddsområde 300-1200 mm och ljusstyrka f/10-f/13.

Vi har testat hur det fungerar i praktiken på Nikon D810 och Nikon D500. Båda dessa modeller stöder AF vid bländare 8.

Här är resultatet:

Med 1,4x konverter fungerar autofokusen bra vid alla brännvidder, även 600 mm trots att ljusstyrkan hamnar under f/8, alltså den gräns Nikon själva anger. Objektivet fokuserar snabbt och säkert i bra ljus och rätt säkert även i så svagt ljus som inomhusbelysning.

Med 2x konverter fungerar autofokusen skapligt upp till 200 mm. Den ställer skärpan rätt och fokushastigheten är hygglig. Men vid längre brännvidder än 200 mm klarar inte kamerorna att hitta rätt fokus. Och sökaren blir hur som helst riktigt mörk vid så låg ljusstyrka. Så den här kombon är inte att rekommendera ifall man inte vill fokusera manuellt. Ett alternativt är dock att använda live view och kamerans kontrastdetekterande fokus. Fokuseringen blir relativt långsam men fungerar åtminstone någorlunda.

Observera att dessa konvertrar INTE fungerar tillsammans med de första versionerna av Tamron SP 150-600 mm eller Tamron SP 70-200 mm f/2.8 Di VC USD. Vi har heller inte lyckats hitta exempel på vare sig Canon- eller Nikon-objektiv som är kompatibla med Tamrons konvertrar.