Test: Tamron SP 90 mm f/2,8 Di VC USD Macro version II

Ett av marknadens bästa makroobjektiv är Tamron SP 90 mm f/2,8 Di VC USD Macro, ett kort makrotele som kan fokuseras ned till skala 1:1 och är byggt för att teckna ut fullformat.

Objektivet lanserades 2012 som en moderniserad efterträdare till Tamrons populära klassiker med samma brännvidd, Tamron SP 90 mm f/2,8 Di Macro (utan tillägget Di och VC). Det nya objektivet fick vädertätning, snabbare och tystare autofokus med ultraljudsmotor (USD, Ultra Silent Drive) och dessutom bildstabilisering (VC, Vibration Compensation). Som grädde på moset visade det även sig vara optiskt vassare än sin föregångare.

I februari 2016 kom ytterligare en ny version av Tamrons 90 mm macro, med oförändrad optisk konstruktion men förbättrad bildstabilisering och autofokus. Tamron passade också på att ge objektivet ett elegantare utseende som ligger i linje med företagets upphottade design för sin SP-serie.

Men förvirrande nog är modellbeteckningen exakt samma som tidigare och de två versionerna säljs faktiskt parallellt när denna artikel skrivs. Vi har därför valt att kalla Tamrons nya makroobjektiv för version II. Och det är den vi testar här. Liksom tidigare finns objektivet med fattning för Canon, Nikon och Sony (A-fattning). Den sistnämnda kommer utan bildstabilisering eftersom funktionen finns inbyggd i Sonys kamerahus.

Priset har tyvärr gått upp en hel del. Den nya versionen kostar 7100 kronor, den gamla ligger i skrivande stund på knappt 5000 vilket får anses vara billigt för ett så kompetent makroobjektiv.

 

Skönhet som gått upp i vikt

Tamron SP 90 mm f/2,8 Di VC USD Macro version II både ser ut och känns som ett påkostat objektiv. Höljet är delvis av metall (aluminiumlegering) och ytan är blankare än hos föregångaren. Den gummerade fokusringen har fått finare räffling som åtminstone i mina händer upplevs skönare att greppa om.

Vid bajonetten har det tillkommit en silvrig ring som bidrar till det sobra utseendet och dessutom gör det lätt att skilja den nya versionen från den gamla, som istället har en guldfärgad ring mitt på objektivet.

 

Storleksmässigt skiljer det väldigt lite mellan de båda objektiven. Version I är 12 cm långt och version II mäter 11,7 cm. Det nya objektivet har däremot lagt på sig ett par millimeter på bredden och även gått upp i vikt. 610 gram väger det nu, jämfört med tidigare 550 gram. Även filterdiametern har ökat, från 58 till 62 mm.

Vårt test av den första versionen av Tamron SP 90 mm f/2,8 Di VC USD Macro finns här.

Snabbare autofokus

Väderskyddet är så vitt jag kunnat utröna samma som förut och består av gummipackningar som ska hindra fukt, smuts och damm från att ta sig innanför höljet. En synlig gummipackningen finns vid bajonetten. Tamron bjuder också på fem års garanti om man registrerar objektivet (görs på www.5years.tamron.eu), vilket ytterligare ökar tryggheten för köparen.

På sidan av objektivet finns knappar för att aktivera bildstabiliseringen, växla mellan AF och manuell fokus samt begränsa fokusområdet. Det sistnämnda reglaget har tre lägen; 50 cm till oändligt, 50 cm – närgränsen (30 cm) samt fulla fokusområdet.

Apropå närgränsen; Arbetsavståndet mellan frontlins och motiv när man fotograferar vid skala 1:1 är 14 centimeter, vilket är ganska bra för ett makroobjektiv med medellång brännvidd. Det gör Tamrons objektiv användbart även för att fotografera insekter.

Enligt Tamron ska autofokusen ha blivit snabbare, framförallt när man fotograferar i makroområdet. Under testet hade jag möjlighet att jämföra de båda objektiven sida vid sida och kan bekräfta att den nya versionen faktiskt ställer skärpan påtagligt kvickare när man är nära motivet. Vid längre avstånd är skillnaden inte särskilt stor. Även gamla Tamron SP 90 mm f/2,8 Di VC USD Macro upplevs snabb vid normala fokusavstånd, som exempelvis vid porträttfotografering.

Hur stor nytta man har av snabbare AF vid makrofotografering kan man dock diskutera. Många väljer att fokusera manuellt för att få bättre kontroll över var skärpan hamnar.

Stabilare bilder

Även bildstabiliseringen påstås ha blivit effektivare på att motverka kameraskakningar men Tamron anger inte själva hur många slutartidssteg det egentligen rör sig om. Även den här funktionen provade jag med båda objektiven, på olika fokusavstånd (även makro) och med en fullformatskamera. Det första jag lägger märke till är att bildstabiliseringen är mer högljudd i det nya objektivet än det gamla. Det liksom rasslar till i objektivet varje gång funktionen aktiveras och jag upplevde det faktiskt som en aning störande. Rasslet finns även hos föregångaren men där är det mer diskret.

Att testa bildstabilisering på ett repeterbart och jämförbart sätt är svårt. Men det förefaller som att det nya objektivet ger ungefär dubbelt så många fler skarpa bilder vid 3 steg längre slutartid än man normalt klarar att använda på frihand. Och det är naturligtvis en välkommen förbättring. Men inte enastående.

Jag fick i genomsnitt 4 skarpa bilder av 10 vid slutartiden 1/8 sekund med nya versionen av Tamron SP 90 mm f/2,8 Di VC USD Macro och bara 2 av 10 med den gamla. Utan bildstabilisering blev ingen bild skarp. När jag gick upp ett steg till 1/15 sekund ökade andelen skarpa bilden till omkring 70% med båda objektiven. Slutsatsen av detta är att även om bildstabiliseringen faktiskt har förbättrats en aning bör man normalt inte använda mer än två steg längre slutartid oavsett vilken version av det här objektivet man använder.

Vill man vara riktigt säker på att få skarpa bilder är det stativ som gäller. Men tyvärr saknar de flesta makroobjektiv i den här brännviddsklassen stativfäste, även Tamrons. Det blir inte fullt så vibrationsfritt om man fäster stativet i kameran och minsta skakning märks när man fotograferar vid skala 1:1. Särskilt om man sysslar med så kallad fokusstacking.

Bildkvalitet i topp

Som tidigare sagts är den optiska konstruktionen oförändrad, vilket innebär att det gömmer sig 14 linselement fördelade i 11 grupper innanför höljet. En lins av LD (Low Dispersion) och två XLD-glas (Extra Low Dispersion) förhindrar kromatisk aberration (färgfransningar) medan ett system av så kallade flytande linser används för att ge så hög skärpa som möjligt oavsett fokusavstånd.

Slöjor och reflexer motverkas med Tamrons ytbehandlingar på linserna, eBAND (Extended Bandwidth & Angular-Dependency) och BBAR (Broad-Band Anti-Reflection). Dessutom medföljer ett effektivt motljusskydd. Att fotografera i motljus upplevdes aldrig som något problem under testet.

Vad gäller skärpa lär Tamron SP 90 mm f/2,8 Di VC USD Macro knappast göra någon besviken. Det här är ett makroobjektiv som ger hög skärpa redan vid full bländaröppning. Och även om det är konstruerat för fullformat presterar det fint även med en pixeltät APS-C-sensor. Se bilden nedan.

 

Vinjetteringen är definitivt synlig vid bländare 2,8 om man fotograferar med fullformat och på långa fokusavstånd. Vid mindre bländaröppningar eller kortare då man fotograferar makro är den låg. Teleobjektiv har ofta ett visst mått av kuddformig distorsion men inte detta. På det hela taget en bildkvalitet i toppklass. Läs mer detaljer och se våra mätningar av MTF och vinjettering under Testresultat längre ned.

 

Sammanfattning

Tamron SP 90 mm f/2,8 Di VC USD Macro är i sitt nya utförande inte bara ett mycket välbyggt makroobjektiv utan rent av elegant. Snabbare autofokus och något effektivare bildstabilisering är uppskattade förbättringar även om den sistnämnda finessen gott kunde varit lite tystare. Den optiska kvaliteten är liksom förut imponerande god. Jag gillar det här objektivet – skarpt!

**Toppklass**

 

 

Tekniska data

Tamron SP 90 mm f/2,8 Di VC USD Macro version II
Bildformat: 24×36 mm (fullformat)
Horisontell bildvinkel: 23° (fullformat)/15° (APS-C)
Filterdiameter: 62 mm
Närgräns: 30 cm (arbetsavstånd 14 cm från objektivets framände).
Max avbildningsskala: 1:1
Minsta bländare: 32
Mått: 11,7 cm (längd), 7,9 cm (diameter)
Vikt: 610 gram.
Övrigt: Objektivet är utrustat med bildstabilisering (VC) och tyst fokusering med ultraljudsmotor (USD). Omkopplare för avståndsbegränsning. Ljusförlusten vid skala 1:1 är 2 EV (kameran visar bländare 5,6 som fullöppning). Bländaren har 9 rundade lameller. Motljusskydd medföljer. Finns med fattning för Canon och Nikon. Även Sony, men utan bildstabilisering.

Cirkapris: 7100 kronor

Besök Tamrons produktsida för Tamron SP 90 mm f/2,8 Di VC USD Macro version II. Klicka här.

 

Testresultat
Tamron SP 90 mm f/2,8 Di VC USD Macro ver. II

Uppmätt brännvidd:

91 mm

Skärpa

Med fullformat:
Vid normala fokusavstånd: Tamron SP 90 mm f/2,8 Di VC USD Macro ger hög kontrast och skärpa över hela bilden redan vid bländare 2,8. Efter nedbländning till 8 ökar skärpan ytterligare en aning. Objektivet är då knivskarpt över hela bilden.

 

Vid skala 1:2: Objektivet ger hög skärpa vid bländare 2,8. Nedbländning till 5,6 eller 8 förbättrar återgivningen av fina detaljer ytterligare en aning och bilderna blir mycket krispiga, även med kameror med mycket hög upplösning.

 

Med APS-C:
Vid normala fokusavstånd: Bra kontrast och skärpa över hela bilden vid bländare 2,8 men teckningen av fina detaljer blir synligt bättre vid ett par stegs nedbländning, till 5,6. Vid bländare 8 är objektivet mycket skarpt.

Vid skala 1:2: Bra kontrast över hela bilden vid bländare 2,8. För bästa teckning av fina detaljer bör man blända ned till 5,6. Särskilt om man använder objektivet på en kamera med mycket hög upplösning (20 miljoner pixlar eller mer).

 

Vinjettering

Med fullformat
Märkbar vid full bländaröppning och fullformat. Efter nedbländning till 4 blir vinjetteringen låg och vid 8 är den osynlig.

 

Med APS-C
Låg, nästan omärkbar vinjettering vid bl. 2,8. Vid bländare 4 går den inte att se längre.

 

Distorsion

Med fullformat:
Vid oändligt: Försumbar
Vid skala 1:2: Försumbar

Med APS-C:
Vid oändligt: Försumbar
Vid skala 1:2: Försumbar

---

Skyddsfilter till detta objektiv?
NiSi Protector Pro Nano HUC 62 mm