Tamrons 90 mm makroobjektiv är en riktig klassiker för makrofotografering. Objektivet har funnits på marknaden bokstavligen i decennier! Först som ett manuellt fokuserat makrotele med ljusstyrka 2,5 och maximal avbildningskala på 1:2. Senare i autofokusversion med 2,8 som största bländaröppning och möjlighet att fokusera ända ned till skala 1:1.

I början av 2000-talet släpptes en digitalanpassad version, närmare bestämt Tamron SP AF 90 mm f/2,8 Di Macro som vi testar här. Den optiska konstruktionen är samma som i den förra versionen, men Tamron lade till antireflexbehanding även på bakre linsen för att förhindra att det uppstår reflexer mellan objektivet och den blanka bildsensorn.

Det här är troligtvis världens mest sålda makroobjektiv och det av en god anledning. Den optiska kvaliteten är hög samtidigt som priset alltid har varit relativt lågt.

Konstruktion och praktisk användning

Kåporna är av plast men ganska solida. Och fattningen är naturligtvis av metall. Objektivet upplevs stabilt och fint i handen. Frontlinsen ligger djupt in, vilket minimerar risken för ströljus även om man inte använder det medföljande motljusskyddet.

Tyvärr är autofokusen både relativt högljudd och ganska långsam, vilket är det enda egentliga minus vi kan komma på. Föredrar man att ställa skärpan manuellt (vilket många gör vid makrofotografering) är det en fördel att objektivet är utrustat med en bred och grovt räfflad fokusring som ger bra grepp i alla lägen.

Objektivet växer en hel del på längden när man fokuserar. Inställt på oändligt är det 10 cm långt, räknat från kamerafattningen. Fokuseras det till skala 1:1 blir det istället 15 cm långt. Värt att tänka på när man fotograferar makro, så att man inte överraskas av att objektivets framände plötsligt krockar med motivet när man har autofokusen igång.

 

Gammal men still going strong

Tamrons gamla 90 mm Macro är fortfarande ett populärt objektiv och rent optiskt klarar det att jämföras med moderna och avsevärt dyrare makrotelen. Skärpan är mycket god, i synnerhet efter att man bländat ned ett steg.

Även övriga aspekter av bildkvaliteten imponerar. Med fullformat ger objektivet låg vinjettering och knappt synlig distorsion. Med en APS-C-sensor är de här bildfelen i praktiken obefintliga. Läs mer detaljer om bildkvaliteten i avdelningen ”Testresultat” längre ned.

Priset får fortfarande anses vara lågt men Tamron har numera en ännu mer avancerad version av objektivet i sitt sortiment; Tamron SP 90 mm f/2,8 Di VC USD Macro (se vårt test här). Det kostar bara några hundralappar mer och erbjuder både tystare och snabbare autofokus med ultraljudsmotor samt bildstabilisering. Dessutom är det nya objektivet väderskyddat och även något skarpare. På alla sätt ett bättre köp, om man fotograferar med Canon, Nikon eller Sony. Men den här versionen av objektivet finns inte för Pentax.

Sammanfattning

Det är ingen tvekan om att Tamron SP AF 90 mm f/2,8 Di Macro är ett bra makroobjektiv. Att det funnits i decennier visar hur genomtänkt och lyckad den optiska konstruktionen är. Får man tag på ett begagnat exemplar i fint skick och till ett attraktivt pris bör man inte tveka. Ska man köpa helt nytt kan det vara en idé att istället titta på den modernare versionen med ultraljudsmotor och bildstabilisering.

**Rekommenderas**

 

Tekniska data

Tamron SP AF 90 mm f/2,8 Di Macro
Bildformat: 24×36 mm (fullformat)
Horisontell bildvinkel: 23° (fullformat)/15° (APS-C)
Filterdiameter: 55 mm
Närgräns: 29 cm (arbetsavstånd ca 10 cm från objektivets framände).
Max avbildningsskala: 1:1
Minsta bländare: 32
Mått: 9,7 cm (längd), 7,2 cm (diameter)
Vikt: 405 g
Övrigt: Omkopplare för avståndsbegränsning (40 cm – oändligt, 45 cm – närgränsen, samt fulla fokuseringsområdet). Ljusförlusten vid skala 1:1 är cirka två steg. Bländare med nio lameller. Motljusskydd och mjuk väska ingår. Finns med fattning för Canon, Nikon, Pentax och Sony Alpha.

Cirkapris: 4500 kronor

Besök Tamrons produktsida för Tamron SP AF 90 mm f/2,8 Di Macro. Klicka här.

 

Testresultat
Tamron SP AF 90 mm f/2,8 Di Macro

Uppmätt brännvidd:

87 mm

Skärpa

Med fullformat:
Vid normala fokusavstånd: Vid normala fokuseringsavstånd ger Tamron SP 90 mm f/2,8 Di Macro mycket bra skärpa över större delen av bilden redan vid full bländare. Endast längst ut i hörnen märks ett litet tapp i kontrast och upplösning (detaljskärpa). Efter att objektivet bländats ned ett par steg (till 5,6) är skärpan hög i hela bilden.

 

Vid skala 1:2: Kontrast och upplösning (detaljåtergivning) minskar en aning när man fokuserar ned mot närgränsen men skillnaden är inte så stor. Vid bländare 2,8 ger objektivet god skärpa över hela bilden. Och efter ett stegs nedbländning (till 4) är det mycket skarpt, från mitten och ända ut i hörnen. Av tekniska skäl gick det inte att mäta MTF närmare än vid skala 1:2.

 

Med APS-C:
MTF-mätning för APS-C-format (30 cykler/mm) saknas. Följande kommentar baseras på praktisk fotografering samt MTF-mätningar vid 20 och 40 cykler/mm.

Vid normala fokusavstånd ger Tamron SP 90 mm f/2,8 Di Macro god kontrast och allmänskärpa i hela bilden redan vid full bländare. Nedbländning till 8 förbättrar dock mikrokontrasten och upplösningen så att små detaljer syns tydligare. När objektivet används för makrofotografering bör man blända ned minst ett steg (till 4 eller 5,6) för att få riktigt hög skärpa i fina strukturer.

Vinjettering

Med fullformat
Märkbar men knappast störande vid bländare 2,8, låg vid 4 och försumbar från och med bländare 5,6.

 

Med APS-C
Låg vinjettering vid full öppning och i praktiken osynlig redan efter ett stegs nedbländning (till 4). Vid bländare 8 är den bara knappt mätbar.

 

Distorsion

Med fullformat:
Vid oändligt: Liten, vågformig
Vid skala 1:3: Försumbar

Med APS-C:
Vid oändligt: Försumbar
Vid skala 1:3: Försumbar

---

Objektivtest.se rekommenderar
Zeiss Lens Cleaning Kit

---