Hon var besatt av att dokumentera sin samtid – de fattiga, de glamorösa, barnen och de gamla. Men trots sin talang som gatufotograf förblev Vivian Maier okänd fram till sin död. Idag räknas hon bland de främsta.
Vivian Maier, född 1926 i New York, är något av ett mysterium i fotovärlden. Hon är fotografen som aldrig gjorde något väsen av sig, aldrig ställde ut sina bilder eller överhuvudtaget visade sina verk för någon. Ändå var hon besatt av att dokumentera allt hon såg under sina stadspromenader. Och hennes bilder visar inte enbart på ett intresse för de svaga och de utsatta i samhället utan också på ett välutvecklat sinne för estetik.
Barndomen tillbringade Vivian ömsom i USA och ömsom i moderns hemland Frankrike. Men 1940 flyttade mor och dotter till USA för gott och i New York tränade Vivian upp sitt bildseende och utvecklade sin talang som gatufotograf. 1956, vid 30 års ålder, flyttade hon till Chicago och tog anställning som barnflicka. Det var här Vivian kom att spendera merparten av sitt liv.
Med sin tvåögda Rolleiflex-kamera ständigt hängande runt halsen ledde Vivian barnen på dagliga utflykter och på fritiden promenerade hon själv runt i storstaden. För Vivian hade praktiskt taget inga vänner. Hon var något av en kuf, mycket privat och egensinnig, ofta beskriven som en livs levande Mary Poppins av barnen.
Men Vivian var också en intellektuell och förvånansvärt liberal kvinna. Intresset för vad som hände i USA och omvärlden avspeglade sig i hennes maniska samlande av dagstidningar, som staplades i högar så stora att de fick golven att bågna i hennes rum hemma hos arbetsgivaren.
På sina stadsutflykter fotograferade Vivian händelser, detaljer och människor av alla slag, ofta med starka grafiska inslag i kompositionen. Många av bilderna har också en humoristisk vinkel, vilket visar att även om Vivian var en reserverad människa rent privat var hon ingalunda någon känslolös maskin som maniskt dokumenterade vad som nu råkade komma i hennes väg. Hon hade gott om medkänsla.
Hon höll också koll på vad som var på gång i storstaden och agerade ibland lite som en paparazzi. Filmstjärnor och andra celebriteter fotograferades när de samlades utanför storstadens biografer eller teatersalonger.
Mellan 1959 och 1960 gav sig Vivian Maier ut på en resa jorden runt, som tog henne till en rad exotiska länder och städer. Bland annat Indien, Thailand, Kina och Egypten. Bilderna från denna resa är ett kapitel i sig och visar på Vivians förmåga att anpassa sin stil till de nya länder och kulturer hon mötte. Många av porträtten hon tog under resan är bland de bästa i hennes samlade livsverk.
På senare år provade Vivian Maier också på färgfotografi. Men många av filmrullarna förblev oframkallade. Någon gång under 1990-talet lade hon till slut kameran på hyllan. Vivians förmåga att försörja sig blev allt sämre. 2007 kunde hon inte längre betala hyran för det förråd där högarna av tidningar och lådor med negativ förvarades.
Samlingen auktionerades ut och en del köptes av privatsamlaren John Maloof, som snart upptäckte bildernas estetiska kvaliteter. Efter att ha kontaktat de övriga köparna lyckades Maloof överta merparten av Vivians fotografiska arkiv och satte igång arbetet med att framkalla och skanna negativen. Och så småningom göra dem offentliga för omvärlden. Resten är, som man brukar säga, historia.
År 2008 halkade Vivian Maier på en isfläck i centrala Chicago och slog i huvudet så illa att hon hamnade på sjukhus. Hennes hälsa försämrades gradvis och i april 2009 dog Vivian på ett vårdhem.
Bildspel. Växla manuellt med pilarna gömda i vänster och höger bildsida. Foto: Vivian Maier. Samtliga bilder är publicerade med tillstånd av John Maloof.
Lämna ett svar