
Helg i mitten av oktober, i Skåne. Upplagt för en workshop på temat landskapsfotografi. Jag leder och Zoom Fotoresor står för arrangemanget. Samhället Klippan blir vår bas. Ett utmärkt läge. Inom räckhåll ligger nationalparken på Söderåsen och den dramatiska kusten vid Hovs Hallar. På kvällarna blir det bildanalys.
Prognosen lovar mulet väder, bra när man går i en skog, kontrasten blir låg, hög färgmättnad. Vi koncentrerar oss på konstnärlig gestaltning. Hur göra bilder som är estetiskt tilltalande och samtidigt fångar årstiden och platsens själ? Tekniken har betydelse, mer avgörande är observationsförmågan. Vad ser jag?
Rådande väder gör översiktsbilder mindre lyckade. Vi far till Kopparhatten och konstaterar att vyerna från den eleganta utsiktspunkten inte funkar. Gråljuset plattar till landskapet. Stämningsfullt, men fotografin ställer sina egna krav. Bättre att vandra nere i ravinen.
Vi går efter Skärån. Vattenflödet är litet och höstfärgerna på väg mot klimax. Det känns upplyftande, men en vecka senare hade varit ännu bättre. Man strosar med blicken vaken för konstellationer. Träd, vatten, stenar, färg och form, naturen vädjar till oss. Mustigt hög luftfuktighet. Underbart!

Skäråns ravin i Skäralid, Skåne. Canon EOS 5D Mark III, Canon TS-E 17 mm f/4 (tilt/shift). Bländare 22, 8 sekunder, ISO 100. Skiftad.
Man kan kalla dessa bilder ”naturstilleben”. Man vill återge naturens skönhet på ett personligt sätt. Kan man det? Kompositionen är en artistisk utmaning. Skogens bråte i undervegetationen, kvistar som spretar åt olika håll, hur hitta något sammanhållet i helheten, något som blir en BILD. Kanske finns en gruppering som har sitt eget gapande uttryck.
Äntligen. Man stannar och riggar. En outgrundlig effekt, att ett begränsat utsnitt i naturens kaos tar sig ny mening, när man ser med kameran.

Dammen vid Skäralid. Canon EOS 5D Mark III, Canon TS-E 17 mm f/4 (tilt/shift). Bländare /22, 1 sekund, ISO 100. Tiltad.
Branterna i ravinen suger. Osvenskt är det, kan lika gärna vara en plats på kontinenten. Bokskogen kämpar mot tyngdlagen, om något ett typiskt drag för Skäralid. Och träden, de strama bokstammarna står givakt. En och annan är ett troll, några har fallit.
Jag kollar och kollar, försöker hitta ett uttryck som återger mitt intryck. Svårt, ögonen går i kors. Svag vind, utmärkt. Ett annat särdrag, blockslänterna. Det vresiga urberget har spruckit och rasat ned, som under ett fjällstup. Men här växer frodig lövskog. Söderåsen liknar ingen annan nationalpark.
Bildspel. Bläddra själv mellan bilderna med pilarna till höger och vänster. Klicka på en bild för att se den större.
Lövflottning. Simmande bokblad i Skärån, och plötsligt en tanke, vad förfallet ändå är vackert. På ett annat ställe, en virvel av skum som blir till en galaktisk nebulosa tack vare lång slutartid. Däven skog. Man andas höst.
Växla bild med pilarna till höger och vänster och klicka om du vill se den större.
Bildspel. Samtliga bilder tagna med Sony RX1R, 35 mm, gråfilter (ND 6) och bländare 22. Slutartider mellan 2 och 30 sekunder. Klicka på en bild för att se den större.
Hovs Hallar, Bjärehalvön
Sista dagen tillbringas vid Hovs Hallar. Molnen under sakta uppluckring. Vädret häller sitt gråljus mot dramatisk natur, en gåva för bilderna. Stämningen är snällare än solskenet med sina hårda skuggor. Maffig kust, häftigast i landet. Klipporna har sminkats, anletsdragen kommer fram. Vi umgås med dem. Ser väsen. Ser konstellationer.

Hovs Hallar. Sony RX1R, 35 mm, gråfilter (ND 6). Bländare 22, 0,6 sekunder, ISO 50.
Bildspel från Hovs Hallar. Bläddra själv med pilarna till höger och vänster. Klicka på en bild för att se den större. Kamera: Sony RX1R.














Mumma! Bilder i min smak.
Tänk… Hovs Hallar, här klättrade jag som en stenget i 10-13 års ålder. Nuförtiden vågar jag inte ens gå i närheten av kanten! Men härlig natur är det, dina bilder får mig verkligen att längta dit igen! Likadant med bilderna från Söderåsen! Kanon!