Våren är här och ljuset återvänder. Det börjar knoppas och blomma, porla och kvittra, från norr till söder. Här avslöjar Inge Johnsson sina tips och trix för hur man fotograferar vårtecken på ett kreativt sätt.
Foto: Inge Johnsson. Text: Christian Nilsson
Tryck ihop och dubbelexponera
Ett par av de vackraste trädgårdsväxterna som blommar på våren är den intensivt gula forsythian och det praktfulla japanska körsbärsträdet. Båda är självklara motiv för fotografen som efter en mörk och färgfattig vinter längtar efter att få rasta kameran i vårsolen. Här användes en telezoom för att trycka ihop perspektivet och skapa en fotografisk färgpalett av blått, gult och rosa.
Bilden är dessutom en dubbelexponering. En exponering togs med skärpan rätt inställd och den andra var med motivet ur fokus. Tillsammans ger det en softfokuseffekt, ett romantiskt skimmer över bilden! En stor bländaröppning var nödvändig eftersom nedbländning skulle ha motverkat effekten. Bilden togs med ett Sigma APO 100-300 mm f/4 EX DG HSM vid 300 mm och dess maxöppning, bländare 4.
Låt inte blomman luras
Vitsippan är en av de första vårblommorna och säkert en av de mest fotograferade. Men det är svårt att inte låta sig förföras av de vita mattorna i skogen. Man måste dock se upp med exponeringen. De vita bladen riskerar att lura kameran att underexponera.
Är bakgrunden mörk kan det istället bli tvärtom, kameran exponerar för ljust så att vitsipporna blir utfrätta och tappar teckning. Ta alternativexponeringar eller utnyttja kamerans histogram för att hitta rätt. Bilden togs med ett Sigma 150 mm f/2,8 DG HSM Macro inställt på bländare 2,8.
Softa med grönska
Änder är kanske inte de mest spännande fåglarna vi har i landet. Men eftersom de förekommer i de flesta parkdammar är de lättfotograferade och tacksamma motiv att träna avtryckarfingret på. Fast ta inte bara en bild rätt upp och ner – försök att åstadkomma något kreativt. När fåglarna flaxar med sina vingar eller skakar på huvudet, använd en lång slutartid för att skapa en surrealistisk bild med rörelseoskärpa.
Eller gör som i den här bilden, fotografera genom vårgröna löv eller annan växtlighet. Med ett teleobjektiv och en stor bländaröppning blir grönskan suddig och fungerar som ett softat färgfilter.
Sigma APO 100-300/4 EX DG HSM vid 300 mm, bländare 4.
Låg kameravinkel
Gullvivor trivs på ängar och betesmarker där marken är kalkhaltig. En vacker ört som kan bli uppemot tre decimeter lång. Men de gör sig inte bäst ovanifrån, eftersom bakgrunden ofta blir ganska rörig med ett virrvarr av torrt fjolårsgräs. Gullvivorna blir vackrare och näpnare när de avbildas ur en låg kameravinkel.
För riktiga närbilder krävs dock makroobjektiv eller närbildstillbehör som mellanringar eller en så kallad close-up lins som monteras i objektivets filtergänga. Här användes ett telemakro, Sigma APO 150 mm f/2,8 DG HSM Macro. Med full bländaröppning blev skärpedjupet kort och bakgrunden mjuk och behaglig.
Men det är inte lätt att komma åt att titta i sökaren i en systemkamera när den befinner sig bara någon decimeter ovanför marken. En lösning är att koppla över till live view och använda skärmen som sökare. Eller att skaffa en vinkelsökare, som monteras utanpå okularet och vrids uppåt. Med en sådan blir det enkelt och bekvämt att fotografera även ur riktigt lågt perspektiv.
Porlande vatten
Våren är den tid då det porlar och spritter som mest i bäckar och vattendrag. Och det bör man definitivt utnyttja. När man fotograferar rinnande vatten bör man dock först tänka efter hur man vill att vattnet ska återges. Rådet är att utnyttja slutartidsskalans ytterområden. Antingen ställer man in en mycket kort slutartid, åtminstone 1/500 s men helst ännu kortare. Då återges varenda vattenstänk och droppe kristallklar och stillafrusen i luften. Eller använder man en relativt lång slutartid, vilket gör vattnet mjukt och böljande med tydlig känsla av rörelse, som i den här bilden som är tagen på 1/6 sekund.
Med ännu längre tid blir vattnet mer och mer utslätat och kan till och med se lite dimmigt ut där det är forsar eller vågor. Tänk bara på att långa slutartider kräver stativ. En telezoom är användbar för att komponera snäva och spännande utsnitt av forsarna. Bilden togs med ett Sigma APO 100-300/4 EX DG HSM vid 150 mm, bländare 5.
Skir bakgrund
De vita, näpna små snödropparna gör sig bäst mot en ljus och skir bakgrund som framhäver känslan av oskuld och renhet. Enklast är att fotografera ur ett lågt perspektiv, upp mot himlen. Men enbart himlen som bakgrund kan upplevas lite väl avskalat och tråkigt. Finns det en häck nära kan man dra fördel av den textur som grenverket tillför. Men det får inte bli tydligt i bilden, då upplevs bakgrunden bara som rörig.
Använd ett makroobjektiv med lite längre brännvidd (minst 90 mm) eller ett teleobjektiv plus en mellanring och använd största bländaröppningen så att bakgrunden blir snyggt suddig. Bilden togs med ett Sigma APO 150 mm f/2,8 DG HSM Macro inställt på bländare 2,8.
Inge Johnsson har fotograferat natur sedan tonåren, är medlem i Helsingborgs fotoklubb och bor i Påarp, Skåne.
Vill du se fler av Inges naturbilder? Gå in på hans webbsida www.fotonatur.se
Frågor kring fototeknik?
Bli medlem i Facebook-gruppen för Objektivtest.se. Där kan du diskutera objektiv och fototeknik i allmänhet och få hjälp av oss och andra medlemmar.
https://www.facebook.com/groups/objektivtest.se/
Kennet Larsson says
Ruggigt fina bilder !!