Andra veckan i september 2015. Solen lyser på rofyllda höstfjäll. Himlen är blå, luften kristallklar. Ett högtryck dominerar och dagarna är gosiga som sommarens bästa. Dessutom – inga mygg!

Björkliden blev centrum för en intensiv workshop på temat ”fjällfotografi”. ZOOM FOTORESOR stod som arrangör och jag var ledare. Tur är det minsta man kan säga att vi hade, och tur kan vara naturfotografins moder. Årets workshop gynnades av extremt bra väderlek, men mysväder är inte samma sak som bra fotoväder. Eller?

Flertalet naturfotografer vill ha omväxling; lite regn, lite solsken, färgstarka gryningar och skymningar, dramatiska ljusdagrar. När vädret varierar på det sättet är det upplagt för bilder som ger många likes på nätet. Klarblå himmel mitt på dagen är en annan sak och en större estetisk utmaning för fotografen.

Kanske har det blivit en osund dragning till extremljuset bland oss som fotograferar natur. Många talar om vykortsväder med förakt. Men solsken och blå himmel är en del av verkligheten, varför ska vi se ned på det. Naturligtvis kan man göra personligt färgade bilder även i starkt solljus.

 

Hårda kontraster fick vi tackla en hel dag i Abisko nationalpark. Kanjonen är alltid en inspirationskälla att återvända till, men den här gången studsade blicken. Parkförvaltningen hade alldeles nyligen låtit bygga en bred virkesdoftande brädspång för rullstolar längs klyftans kant. Den stod ut som ett utropstecken. Min första reaktion var att detta är en skymf mot naturen! Inte ens i nationalparker kan man låta naturen ligga som den är.

När chocken lagt sig insåg jag fördelarna. Om dramatisk natur ska göras lättåtkomlig för alla, inklusive rörelsehindrade, är Abisko en väl vald plats. Här passerar stora mängder turister, och miljön har redan påverkats av vägen och järnvägen. När många kan beundra strålande vacker natur, ökar förståelsen för naturskyddet.

Denna trossats har jag burit med mig genom livet. Men visst kan det svida där det ska tafsas på en helgedom. Min spontana irritation sjönk därför ihop som en sufflé efter ett tag. Man vänjer sig vid nya syner….

Bildspel. Bläddra själv mellan bilderna med pilarna till höger och vänster. Klicka på en bild för att se den större.

Vi var en grupp på åtta personer, lagom stor för att det ska bli en givande workshop. Man lär känna deltagarna och vi är inte så många att vi går i vägen för varandra. Första dagen strövade vi längs kanjonen ned till Torneträsk och tillbaka upp längs andra sidan. Alla letade efter sina egna motiv. Små detaljer och intima landskap längs älven och bland klipporna blev föremål för studier i personlig iakttagelseförmåga.

Allas våra resultat liknade varandra, men trots att vi var i samma område och samtidigt, blev det individuella variationer. Det personliga valet av motiv och komposition är fotografins väsen. Fortfarande, trots digitalfotografins förenklingar, är det ett hantverk att få till bilder som blir som man vill.

Vid bildvisningen på kvällen diskuterade vi hur olika slags datorprogram kan hjälpa oss att skapa de bilder vi eftersträvar.

Möjligheterna är gränslösa – men också krävande att lära sig.

Bildspel. Klicka på en bild för att se den större.

Samtliga bilder fotograferade med Fujifilm X-T1 samt objektiven Fujinon XF 18-55 mm f/2,8-4 R LM OIS och Fujinon XF 55-200 mm f/3,5-4,8 R LM OIS.