Sigmas hittills skarpaste 70-200/2,8 och ett objektiv som står sig väl i konkurrensen med motsvarigheterna från Canon, Nikon och Sony.
Sigma APO 70-200 mm f/2,8 EX DG OS HSM är också tillverkarens första 70-200/2,8 med bildstabilisering. En värdefull finess om man fotograferar mycket på frihand.
Trots ett relativt lågt pris (knappt 10 000 kronor) är byggkvaliteten mycket god. Höljet är delvis av metall och känns rejält. Ett ordentligt stativfäste finns också och det är avtagbart om man vill kunna handhålla objektivet bekvämare. I priset ingår också ett motljusskydd.
Tyvärr saknas tätningar mot fukt och damm, en finess som de dyrare originalobjektiven har. Men fotograferar man inte i regn eller i situationer där det kan uppstå mycket kringflygande damm (som vid motorcross eller på en afrikansk safari) är det här knappast ett problem.
Snabbt nog för sport
Autofokusen drivs av Sigmas tysta ultraljudsmotor (HSM, Hyper Sonic Motor). Vi har testat objektivet både på en Canon EOS 5D Mark II (fullformat) och EOS 7D (APS-C) och upplever att det fokuserar snabbt nog för att fungera bra till all slags sportfotografering och även flygande fåglar.
Vad gäller noggrannhet i fokusen beror det mycket på kameran och det aktuella exemplaret av objektivet. Vårt testexemplar fokuserade helt korrekt. Får man problem med att skärpan inte blir så bra som väntat bör man testa att fokusera manuellt med hjälp av live view och förstorat utsnitt och se om resultatet blir bättre. I så fall kan man använda kamerans AF-kalibrering till att finjustera autofokusen. Det är en finess som finns i de flesta av Canons och Nikons modeller.
Övertygande bildkvalitet
Optiskt är det här en mycket välbyggd telezoom. Sigma har konstruerat sitt 70-200/2,8 med hjälp av 22 linser placerade i 17 grupper. För att motverka kromatisk aberration och ge så god färgnoggrannhet och skärpa som möjligt är två av linserna tillverkade av företagets FLD-glas (”F” Low Dispersion) och tre av SLD-glas (Special Low Dispersion).
Och resultatet blir onekligen mycket bra, vi har faktiskt inte hittat några spår av kromatisk aberration i våra testbilder. Vi imponeras också av den goda skärpan, särskilt i mitten av brännviddsområdet (kring 135 mm). Vinjetteringen är synlig vid fullöppning om man använder en kamera med fullformat men definitivt inte mer än hos Canons och Nikons 70-200/2,8 zoomar, tvärtom. Läs mer om bildkvaliteten under ”Testresultat” längre ned.
Sammanfattning
Sigma APO 70-200 mm f/2,8 EX DG OS HSM är ett trevligt objektiv för både natur-, sport- och dokumentärfotografering. Bra skärpa redan vid bländare 2,8 samt bildstabilisering är egenskaper som vi annars brukar förknippa med Canons- och Nikons motsvarande telezoomar. Men Sigmas objektiv kostar bara hälften så mycket. Med andra ord ett fynd!
**Toppklass & Mycket prisvärt**
Fler bilder längst ned i testet.
Se också våra tester av
- Canon EF 70-200 mm f/2,8 L IS II USM
- Nikon AF-S 70-200 mm f/2,8 G ED VR II
- Tamron SP 70-200 mm f/2,8 Di VC USD
Tekniska data
Sigma APO 70-200 mm f/2,8 EX DG OS HSM
Bildformat: 24×36 mm (fullformat)
Horisontell bildvinkel: 29° – 10° (fullformat)/19° – 6,8° (APS-C)
Filterdiameter: 77 mm
Närgräns: 1,4 m
Minsta bländare: 22
Mått: 19,8 cm (längd), 8,6 cm (diameter)
Vikt: 1430 g
Övrigt: Autofokus med ultraljudsmotor (HSM). Bildstabilisering (OS). Bländaren har nio lameller. Frontlinsen roterar inte vid skärpeinställning, en fördel vid filteranvändning. Motljusskydd, avtagbart stativfäste och väska ingår. Finns för Canon, Nikon, Sony och Sigma.
Cirkapris: 9900 kronor
Besök Sigmas produktsida för Sigma APO 70-200 mm f/2,8 EX DG OS HSM. Klicka här.
Testresultat
Sigma APO 70-200 mm f/2,8 EX DG OS HSM
Uppmätt brännvidd:
71-190 mm
Skärpa
Med fullformat:
Vid bländare 2,8 ger Sigma bra skärpa över större delen av bilden vid samtliga brännvidder men särskilt imponerande är resultatet vid 135 mm. I 70 mm-läget blir hörnen lite mjuka. Ett stegs nedbländning förbättrar skärpan ytterligare ett snäpp vilket mest märks vid 70 och 200 mm. Luddigheten i hörnen vid 70 mm försvinner dock inte förrän vid bländare 5,6. Och här ger objektivet mycket hög skärpa från mitt till hörn vid samtliga brännvidder. 135 mm läget är till och med extremt skarpt! Ett riktigt bra resultat.
Med APS-C:
Hög allmänkontrast och god skärpa i hela bilden redan vid bländare 2,8, i synnerhet vid 135 mm. Något svagare upplösning i 200 mm-läget, vilket märks genom att mycket fina detaljer tecknas en aning luddigt. Nedbländning till f/4 ger en synlig förbättring i skärpan vid 70 respektive 200 mm. Vid bländare 5,6 och 8 ger objektivet mycket krispiga bilder med hög mikrokontrast och upplösning vid samtliga brännvidder.
Vinjettering
Med fullformat:
Ganska tydlig vinjettering på full bländaröppning, särskilt vid 200 mm. Vid bländare 4 är vinjetteringen låg och från 5,6 och mindre öppningar är den försumbar.
Med APS-C:
Knappt skönjbar vinjettering vid 200 mm och bländare 2,8. Vid andra brännvidder är den i praktiken osynlig. Bländar man ned ett steg (till 4) försvinner vinjetteringen även i 200 mm läget.
Distorsion
Med fullformat:
70 mm: Påtaglig, tunnformig
135 mm: Kraftig, kuddformig
200 mm: Kraftig, kuddformig
Med APS-C:
70 mm: Försumbar
135 mm: Måttlig, kuddformig
200 mm: Måttlig, kuddformig
Eva dahlen says
Men vilket är bäst……